Nordmark

Vad som slutligen hände i Biblioteket.

Den förrädiske Hede och Nidhöggs hemlighet.

( Händelseförlopp och diskussioner i stora drag. Om något saknas vore jag tacksam om ni lade till det. Det var en lång diskussion. :) /P )

Väl nere i källaren fann så sällskapet slutligen vad som låg bakom alla de fasor som hade drabbat biblioteket. Den försvunne skolastisker som Mäster Baldur hade omnämt tidigare visade sig vara en man vid namn Hede som hade blivit utsänd att Herr Karl av Dreja för att finna ytterligare information om de demoniska horder som konungen sades förfoga över. För att ta sig förbi de ålderstigna säkerhetsanordningarna som omgav det inre biblioteket hade Hede, andebesvärjare som han var, valt att utnyttja en elementarande som han hade bundit i sin tjänst. I samma stund som dörrarna öppnades så tappade Hede emellertid kontrollen över sin fånge och hade knappt själv hunnit sätta sig i säkerhet i det inre valvet tillsammans med ett fåtal skrivare förrän anden tog kontrollen över bibliotekets dolda fällor och väktarstatyer och tog ut sin hämnd på alla de som den kunde hitta.

Hede blev först överlycklig över att få se sällskapet då han kände väl igen dem ifrån Misteldal och trodde att de hade kommit för att rädda honom och föra den hemliga information han hade kommit över till herr Karl. Hans räddare blev av lättförklarliga själ något mindre upprymda men valde efter en kort överläggning att göra vad de kunde för att få ut Hede från valvet. Återstod bara att ge sig i kast med anden som de inte lyckades lugna trots att Kris gjorde sitt yttersta. När striden så väl var ett faktum så valde Odd att teleportera sig in i valvet framför att slåss mot den tidigare förslavade anden och då han ogillade Hede och dennes metoder så lyckades Odd snart provocera denne så mycket att de började slåss, Hede visade sig emellertid tämligen välförfaren i magi och håll bättre stånd stånd än väntat samtidigt som Odds kamrater, Kris, Starkad, Kalixtus och Irmengard stred mot anden och besatta statyer på utsidan. Till slut var i alla fall Hede besegrad och hans ande fördriven och sällskapet valde sedan att gå igenom det hemliga biblioteket för att försöka utröna sanningen bakom den märkliga drömartefakten som de bar på. En sanning som visade sig vara värre än vad de först hade anat eller vågat tro. Den sten som de bar på och som herr Karl ville använda till att bekämpa konungens demoner var kom i själva verket från en annan värld, Nidhögg, där världsätarna härskade. En millenium tidigare hade de kommit till Midgård från sin egen döda värld som de hade gjort så många gånger tidigare drivna därtill av en allt överskuggande lusta och hunger. Den här gången hade de emellertid blivit besegrade och fördrivna genom en desperat akt från den siste konungen över Thule och hans högsta magiker som till sitt försvar hade låtit kalla fram sju väldiga demoner från Ginunngagap till sitt försvar. Dessa demoner sades fortfarande vila under Thule väntande på att en krönt konung åter skulle leda dem ut i strid. Något som enligt vissa av skrifterna kanske skulle visa sig nödvändigt inom en snart framtid för hotet från Nidhögg var ingalunda glömt och det fanns tecken i skyn på cykelns fullbordan närmade sig ånyo. Vad gällde artefakten som de bar på så angavs ingenstans i skrifterna hur ett sådant ting skulle kunna förgöras, vare sig genom magi eller styrka, men hur den skulle kunna lämna denna värld samma väg som den hade kommit, genom en portal till Nidhögg. I det hemliga biblioteket fanns även angiven platsen för just en sådan som visade sig ligga i havet inte långt utanför Svärdsholmes, den största staden i Thules, kust.

När sällskapet konfronterade Mäster Baldur med sina fynd så medgav den gamle bibliotikarien att så var fallet och att den blivande konung Erik var ättling i rakt nedstigande led till den siste av Thules forna härskare och den ende som kunde styra avgrundsfurstarna. Om Nidhöggs styrkor verkligen återvände skulle pojken således vara Thules och ja, hela Midgårds, sista hopp. Återstod bara att övertyga ärelystna stormän och självvåldiga jarlar om den saken. Efter en kort tvekan valde sällskapet så att avslöja sina egna tidigare förehavanden med Herr Karl av Dreja och Jarl Eomund och varför de hade kommit till Silverfallen till att börja med. Efter en lång diskussion enades de om det tveksamma i att försöka övertyga de fria jarlarna om att ansluta sig till en konung med makt att kommendera demoner i strid men sällskapet lyckades i alla fall övertyga Baldur om det förnuftiga i att underrätta Silverfallets fiender om vikten av hotet från Nidhögg och man enades därmed om att släppa Hede och låta honom i största hemlighet underrätta herr Karl om saken under tiden som sällskapet själv färdades till Svärdsholme för att finna ut så mycket de kunde om den påstådda portalen och se om de på detta vis kunde göra sig av med sin ovälkomna börda en gång för alla.

Comments

Det vore visserligen trevligt att slippa utstå effekterna av att sova i närheten av kristallen, men vårt huvudmål är väl ändå att hitta ett alternativt sätt att stoppa Nidhögg. Om det kan lösas genom att hitta och för evigt stänga portalen så är det ju fantastiskt bra, men sedan har vi sju demoner som vi eventuellt behöver kristallen för att besegra. Eller har jag missuppfattat det?

Bara så jag vet om vi faktiskt vinner något (utöver vår sömn) på att transportera kristallen till Nidhöggs rike.

 

Enligt hertig Karl kunde kristallen användas som vapen och till att besegra de demoner som konung Erik hade i sin tjänst men som mäster Baldur berättade för er så var flera av demonerna redan besegrade (av den andra gruppen karaktärer) och det utan hjälp av artefakter från Nidhögg. Ni dömer således inte världen till undergång genom att göra er av med den.

 

Herr Karl.. inte hertig… bla Jag har läst för mycket historieböcker den här veckan. :P

 

[Syntax error. Statement ‘Jag har läst för mycket historieböcker den här veckan’ does not compute.] /:)

Pbz

I'm sorry, but we no longer support this web browser. Please upgrade your browser or install Chrome or Firefox to enjoy the full functionality of this site.